Nordiska maten – husmanskost i modern tappning

Den nordiska maten handlar om bra, hemlagad mat med massor av smak och om att äta hälsosamt utan att hela tiden behöva räkna kalorier eller följa stränga regler. Den ger oss en möjlighet att lägga om kosten efter lokalproducerade råvaror, säsong, tradition och modern smak. (…) Men för att bidra till en hållbar global matkultur måste vi omvärdera våra matvanor och fokusera på våra lokala kök, traditioner och råvaror. (Ur: Den nordiska dieten)

sushiDet här citatet från inledningen på boken om “den nordiska dieten” talar starkt till mig om allt det jag tycker om och vill uppnå. Idag gör vi vår mat mer spännande genom att använda råvaror, kryddor och tillagningssätt som inte finns i vår naturliga omgivning och tradition. Jag menar inte att vi ska slänga ut allt som vi har lyft in i våra kök, råvaror, ingredienser och rätter. Men jag vill lära mig mer om de säsongsvarierade råvaror som odlas och försäljs här och hur jag kan tillaga och äta dem – gärna på ett spännande och nyskapande sätt.

Och fr a behöver jag lära mig mer om och öva på att få in mer icke-animaliskt protein i min mathållning. Jag tycker inte att linser och vissa bönor är så goda, de är litet fadda i smaken. Får man lov att tycka så, eller är det bara en vanesak?

Hälsoeffekter av den nordiska maten

Jag ställde en fråga i mitt förra blogginlägg, om en kostsammansättning som baseras på lokala och delvis andra livsmedel än medelhavskosten, kan ge lika positiva hälsoeffekter. Och – “ta dam” – här kommer svaret: det kan den! Det är det bl a som Viola Adamsson studerade och kom fram till, att såväl kolesterolvärde som blodtryck sjönk och att blodsockret blev mer lättregelerat redan efter 6 veckor av “hälsosam kost tillagad med hälsosamma matlagningsmetoder av livsmedel med nordiskt ursprung”.

Att dessa resultat är långsiktigt positiva för vår hälsa är vi alla medvetna om, eller hur? Så, nu ligger fältet fritt att börja experimentera med nya råvaror och recept – men med vad, var och hur ska jag börja?

corn-fieldNordiska maten – en utmaning

För att kunna äta nordiskt måste jag börja tänka mer i säsonger, och ta vara på det som skördas och finns just nu. Vi äter mycket grön- och rotsaker, Berndt och jag, men ungefär de samma över hela året – nåja inte riktigt. Men potatis, sallad, gurka, tomater, paprika, morötter och en variation av rotsaker har vi alltid hemma. Också ett urval av frukt – utan det kan vi inte leva – och örter.

På grund av att vi har så många klimatzoner här i Norden, är variationen på utbudet stor –  en fördel men också en utmaning. Här finns allt från mjälla primörer på vår och sommar till smakrika, förrådslagrade rotsaker resten av året. Det låter kanske inte så inspirerande sett till hela året. För att komplettera borde jag därför sylta, torka, lägga och frysa in för att dryga ut råvarorna under resten av året. Jag är inte alls bra på det, jag fryser nästan aldrig in nånting förutom bröd (som jag köper) och glass (!). Och jag köper nästan aldrig nånting som är fryst, ja utom glass förstås då, och bär ibland. Här har jag ett klart förbättringsområde att ta itu med, tillsammans med Berndt – annars funkar det inte.

Den nordiska maten från grunden

Morot, palsternacka och rödbeta, svarta vinbär, blåbär och nypon är exempel på livsmedel som vi betraktar som typiskt nordiska. (Ur: Den nordiska dieten)

vegetables

Tonvikten i “den nordiska maten” ligger på fullkorn och säsongens rot- och grönsaker, att äta vegetariskt minst två gånger varje vecka är en av grundsatserna. I den kliniska studien som gjordes i Nordiet användes allt som är möjligt att odla här uppe i nord av frukt, bär, grönsaker, spannmål och baljväxter.

Korn, råg och havre bidrar till en god hjärthälsa, råg skänker mättnad och havre uthållighet – allt enligt “Den nordiska dieten”.  Gröt föreslås som ett bra alternativ för att få i sig fullkorn på ett snabbt och överkomligt sätt. Viola Adamsson vet vad hon talar om, hon har skrivit böcker om gröt och även tävlat i att göra gröt. Hon vidgar synen på gröten och menar att den kan ätas både som frukost, lunch och middag, och jag håller med henne. Jag älskar god gröt – du ska få mitt recept en annan gång – men äter det sällan som frukost. Däremot kan jag gärna äta det som lunch eller t o m som middag nån gång ibland, det ger en skön och långvarig mättnadskänsla.

I den nordiska maten ingår fisk minst två gånger/vecka, och vilt, kyckling eller kött högst tre gånger/vecka. Magra mjölkprodukter ingår också, liksom att äta mindre portioner. Tre huvudmål per dag och mellanmål av frukt och nötter eller grönsaker gör att man inte behöver äta så mycket vid huvudmålen och därmed får ett jämnare blodsocker och förhoppningsvis lagom mycket energi (kilokalorier).

Till sist …

pantertanten-med-man-
Här är han med, mannen som jag gör det här äventyret med

Det här temat blir till en följetong, jag är inne på en utvecklingsresa och du får väldigt gärna följa med mig. Jag antar att du som blev nyfiken i det förra inlägget inte har fått din nyfikenhet stillad. Du förväntade dig kanske recept, menyer etc, men jag tror inte att det handlar om det i första hand. Jag tror att det krävs förändringar i grunden, så som jag har antytt här ovan.

Jag ger mig själv en läxa till nästa inlägg på detta tema, att ta reda på mer om vegetabiliskt protein, var jag hittar det och vad jag kan tillaga av det. Om vi ska äta helt vegetariskt två gånger i veckan, dvs inte kombinerat med ägg eller ost eller något alls som kommer från djurriket, då måste jag skaffa mig en större repertoar att plocka ur.

Jag vill också mycket gärna få tips från dig som läser bloggen. Hur löser du de här frågorna, vad köper och äter du, hur osv? Kan vi inte hjälpas åt?

Till nästa gång – ha dé bra!

Litteratur: Den nordiska dieten, Trina Hahneman, Bonnier Fakta, 2011

Kategori

Läsarkommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *