Nu är det sommar – men var är den?

Rubriken till det här inlägget kom till  för ett par dagar sedan, när det regnade, regnade och regnade igen. Nu har det varit finare väder ett par dagar och vi har kunnat sitta ute och äta och dricka kaffe – ja till och med sola lite grann.

Och jagat sniglar har jag också gjort. Jag hörde på radion att värmen och torkan tidigare i vår gick lite hårt åt sniglarna. Men de har legat och väntat i jorden och kom fram igen i och med regnet och nu – håller de på och bildar en massa ägg som kommer att bli till tusentals nya mördarsniglar. Så nu gäller det att knipsa så många sniglar man kan hitta, 55 stycken tog jag igår kväll utrustad med pannlampa och sekatör. En annan kväll hittade jag själva barnkammaren till alla sniglar på vår tomt, jag tappade räkningen nån gång efter 30 på ett begränsat ganska litet område.

Sommaren tar ingen riktig fart

Jag ser på de blommor jag planterade för ett tag sen, att de har fått för lite sol. Regn i all ära, det är ju jättebra att det kommer regn både före, under och efter man har planterat. Men när det bara fortsätter, då är det inte så kul för de nysatta plantorna, särskilt som det inte har varit någon värme att tala om. Och snart ska det börja regna igen, idag läser jag att det är regn och rusk och t o m åska att vänta.

pelargon-efter-regnMina låd- och krukplanteringar har också tagit stryk av allt regnande. Mina blygsamma sådder har i stort sett förintats, av regn och i viss mån av sniglarna. Det är som att plantorna säckar ihop när snigeln har hälsat på även om växten i sig är kvar, undrar vad det är som händer. Pelargonplanteringarna är de som har klarat sig bäst. De är så tappra, tycker jag, pelargonerna. De mår inte så bra av regn, men det är bara att knipsa av de blommor som har blivit fula, och sen blommar och växer den vidare. Jag brukar ha mina pelargoner från maj till oktober, hela tiden lika fina.

 

Namnsdagsfirande med mat …

Jag och min kamrat – ja vi kallar varandra så – har sen många år tillbaka firat våra respektive julinamnsdagar ihop. Hon har namnsdag 15 juli och jag är en av flickorna i fruntimmersveckan, den 24:e närmare bestämt. Vi brukar fira tillsammans på en av de två dagarna, men i år blev det den 17:e p g a det omtalade vädret. Och vi måste ju kunna ses utomhus – alla är 70+ utom jag.

Vi träffades hos oss till en sen lunch, och det var så lyxigt att Ragnhild hade med sig en väldigt god laxsallad, med jättegod kall sås till och härligt bröd. För en gångs skull tog jag ett glas vitt vin till, jag brukar aldrig dricka alkohol på dagtid annars. Men jag hade en annan sak att fira samma dag – att jag hade lett mitt första jympapass sedan 12 mars och att det gick så himla bra. Det kanske inte var så smart att fira just det med ett glas vin, men människan är inte alltid glasklart logisk.

ragnhilds-forklade… och presenter

Jag fick en flaska bubbel av Ragnhild och en present som jag inte ska öppna förrän på Christinadagen. Ragnhild däremot kunde öppna sitt paket direkt, ett hemmasytt köksförkläde speciellt för henne. Det är sådant där som är kul att göra när man får en stund över. Jag har kvar en av mina viktigaste punkter på kommaigångmed-listan – att ta upp sömnaden igen. Att sy det här förklädet var så roligt så jag har bestämt att jag ska ge mig på något annat innan lusten svalnar. Jag ska göra ett enkelt byxmönster åt mig själv, och sy mig några roliga sköna långbyxor av tyg jag har liggande. Så att jag inte alltid ska gå i tights och träningskläder, i  längden är det inte så kul även om det är skönt.

Vädret spelar roll

Nog har väl vädret betydelse, det är inte bara kläderna som avgör hur vädret upplevs. Jag älskar när sommaren är lagom varm och lagom solig och det går att ha dörrarna öppna i olika väderstreck och jag kan gå ut och in som jag vill. Vårt hus är så konstruerat att det är lätt att få känslan att inne är ute och ute inne. Nu, med två stora hundar och en liten valp är det lätt att uppleva trängsel inomhus om dörrarna måste vara stängda på grund av regn och blåst. Vi måste verkligen hitta på nåt för att sysselsätta Iris, hon blir lätt uttråkad och vill ut. Men väl ute vill hon in igen om det regnar. Men i det fina vädret kan vi leva både ute och inne och ingen behöver trampa på någon annan.

Trädgården får sitt

Just idag när jag skriver detta har det regnat lite under natten, och nu är det helmulet men ljust ändå och uppehåll. En perfekt dag för att jobba utomhus när solen inte gassar så hårt. Trots det var det just det jag gjorde igår när det var sol och varmt. Lusten föll över mig och behovet fanns där också, växterna som jag fått av Louise behövde tas tillvara. Så jag fortsatte gräva upp, dela och gräva ner på nya ställen, och nu börjar mina två nyanlagda rabatter ta form. Iris var väldigt lugn igår så jag hann göra rättså mycket på tomten och jag upplevde det så njutningsfullt och kände mig tillfreds när jag gick in för kvällen.

Till sist …

pantertanten_2020Berndt tog det här fotot på mig häromdagen när jag skulle cykla ner till Mölnlycke och lämna tillbaka två böcker på biblioteket. Jag sa till honom, “ta nu ett riktigt Pantertantskort på mig, som jag kan använda i bloggen” – och så gjorde han det! Eller vad tycker du? Jag blev i alla fall väldigt nöjd. Men visst är det konstigt hur vi ser på oss själva, i alla fall jag på mig själv. Det är sällan jag tycker om samma bilder på mig själv som andra gör.  Undrar om jag verkligen ser ut som jag tror att jag gör, gör du?

Fundera på det du!
Ha dé så gott  till vi ses snart igen!

Ingela-namnteckning

 

Kategori

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Anna säger

    Japp, bilden är på en Pantertant 😊❤️. Bilden på Ragnhild är fin också! Jag såg fantastiska pelargoner i balkonglådor i Frankrike när jag var där för ett gäng år sedan-de vällde över alla bredar längs gatornas balkonger -en fantastisk syn! Hur vill de stå hos oss i Sverige?

    Kram, Anna

    • Ingela Kumlin säger

      Hej Anna, kul att se dig här i bloggen igen!
      De vill stå i full sol, iaf har jag dem alltid så. Jag tycker de är det mest tacksamma man kan ha i krukorna vår, sommar, höst. Jag brukar vänta lite på att min “hovleverantör” av bruksväxter (jag kallar dem så, för mig är de förbrukningsväxter som jag köper varje år) börjar sänka priserna – 3 för 100 eller liknande – och jag köper i stort sett samma varje år. Om de har hunnit bli lite “taffliga” innan du köper dem, så tar de igen det jättesnabbt och så sker hela året. Det är bara att knipsa bort den gren som den fula blomställningen sitter på så är det strax andra nya blommor som växer till och slår ut. Det blir mycket valuta för pengarna.
      Kram & hälsa alla dina älsklingar så hjärtligt från Pantertanten med man och hundar/ Ingela

  2. Solveig Blom säger

    Så roligt att läsa om alla dina aktiviteter, trots regn, rusk och mördarsniglar. Man blir inspirerad av allt du gör!!

    • Ingela Kumlin säger

      Hej igen Solveig! Tack igen för att du läser, låter dig inspireras och sen skriver en snutt! Det ger mig inspiration också!
      Hoppas du ser mina svar bara, du måste gå tillbaka till din egen kommentar för att se svaret, det kommer inte hem till dig via mejl.
      Ha dé gott! / Ingela Pantertanten

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *